Midsommar, och som vanligt med en osäker väderprognos. De flesta försommarblommorna har redan blommat ut. Eller rättare sagt torkat ut, under de ovanligt varma veckorna i maj-juni. Halva vår familj valde Aspeboda Prästgårdshage att fira Midsommar i. Det ångrar vi inte. Det var tydligen fint i Torsång också, men vi väljer ett mindre firande i hemmabyn.

1982 flyttades Midsommarfirandet från gamla fotbollsplanen, kallad ”Sanziro” intill Aspån granne med Barkarbacken. Dit körde byns bönder barnen på vagn, sedan de hämtats upp i de olika byarna. På den tiden fanns många bönder med traktorer. Senare fick vi en ny fotbollsplan anlagd uppe i Lilla Aspeboda, bredvid fotbollsladan nedanför skolan. Då blev Prästgårdshagen, i närheten av Frankgården – gamla Prästgården – och Församlingshemmet, det nya stället att fira på. Där har midsommarstången rests de senaste 36 åren i Hembygdsföreningens regi, till glädje för byn.

Vi är många Aspebodabor, som föredrar valet av ett enkelt men jättefint firande i Prästgårdshagen. Det känns ända in i hjärteroten, när tåget med girlangerna och kransarna till stången, bärs fram av anhöriga i sina folkdräkter. De är anförda av spelemän och förryttare, som leder tåget. Vi som sitter vid bord och stolar på våra ändar gläds över att det finns kvar några spelemäm, ryttare och kransbärare i sina folkdräkter i byn. Sörjer en kort stund att våra ”urvuxna” Aspebodadräkter (dam 42-44, flick 5-7 år, pojk 4-6 år) inte kunde vara med i tåget i år heller. Det är viktigt att ni som kan bär egen eller lånad folkdräkt när tillfälle ges, som ett led i hembygdskänslan.

Vi saknar de som inte finns med oss längre i firandet och som tidigare under alla år anfört intåget. Du var med oss ändå i våra tankar, Håkan i din himmel. Du fattades oss! Men Malla fanns med och kusinerna med flera spelemän. Livet går vidare i hembygdsandan att värna om spelmanslaget, bykänslan, våra dräkter och ett eget lokalt firande.

Hembygdsföreningen gör en stor satsning på att firandet skall bli så trivsamt som möjligt. Att träffa vänner och besökare i en miljö, som inbjuder till gemenskap. En underhållning som går att delta i om man känner för det, eller bara sitta och iakttaga festligheterna från sidan. Valet är mitt!

Att få njuta av hembakat kaffe/te bröd, som kvinnorna i Hembygdsföreningen fixat. Friheten att delta i resning och dans eller inte, är guld värt. En eloge till Maggie som höll tonen på ringdansen. Stor beundran till Bosse som lyckades hålla ordning på dansringarna, så att det inte blev kaos. Hurra till alla er som deltog i stångresningen och dansen Allt detta från alla oss, som var för lata att delta. Vi njöt i stället av allt bara titta på det som hände runt den vackra majstången.

Det finns ett par saker att förbättra från det fina firandet. Många barn var besvikna över att stå i en jättelång kö för att få rida. Det behövs flera hästar nästa gång Inled ett samarbete med ARK på ett tidigt stadium. Hästar finns det ju gott om i trakten och ett bra tillfälle att de får tjäna in en egen slant.

Midsommartalet försvann även i år i intet, i samband med allas behov av att i stället få prata med grannen, som man inte träffat på länge. Hur lyfter vi fram den korta stund talet tar? Eller kan vi fixa tänkvärda välkomstord till sommaren på ett annat sätt?

Jättegott hembakat fika! Tack till alla er kvinnor för kaffebrödet! Antar att det inte är några män, som stått vid bakbordet Männen har säkert fixat annat i stället? Allt gemensamt arbete bidrager till att göra firandet så enkelt, smakfullt, trivsamt och lokalt som möjligt.

Ett lyckat firande på hemmaplan! Henbygdsförening har en stor uppgift att jobba med. Det är viktigt att hålla midsommarfirandet kvar i ert ansvarsområde. Ni har vårt fulla förtroende! Men allt bra kan bli ännu bättre! Roligt att så många barnfamoljer stannade till i Församlingshemmets lekpark på vägen upp till parkeringen. Även där blev det en träffpunkt för församlingsbor, som inte setts på ett tag medan barnen lekte.

När jag gick hem från Pråstgårdshagen, via konserten i Kyrkan, var alla i vår familj glada i sinnet. Varje arrangemang som de lokala föreningar tar ansvar för, gör att vår landsbygdshemort lever vidare.Här har alla föreningar, alla var och en på sitt sätt, ett gemensamt ansvar! Vi vill bevara de lokala taditioner vi känner till, hitta nya och verka för att de förankras och förverkligas.

Tack till Aspeboda Hembygdsförening, att ni vidhåller ert ansvarsområde, lyssnar in utvecklingsmöjligheter och är öppna för förnyelser som bär framåt. Jobba på för att få de nyinflyttade unga familjerna med i Hembygdsföreningens framtidsarbete De kan erbjudas kunskaper om byns historia, men hur? Det är ett viktigt frågetecken att vara lyhörda för!

Slutligen ett varmt tack till alla deltagare, att vi fick ett så fint minne även av Midsommarafton 2018 hälsar Cathis Dicander skrivet 4 juli 2018.

PS. De regntunga molnen som hotade, skonade oss med enbart några enstaka regndroppar. Det blev inte ens vått i gräset, så firandet fick fortgå i sol och lagom värme. DS